Forfatter: Mathias Hagen

Maria Ledstam og Knut Tveitereid skal holde bibeltimer på festivalen utifra festivalens tittel «Der det er liv» og de mange “Jeg er…”-ordene til Jesus i Johannesevangeliet. Maria holder bibeltimene onsdag og fredag mens Knut har bibeltimene torsdag og lørdag.

Vi gleder oss til høre hva de har på hjertet og har stilt dem noen spørsmål så vi alle kan bli litt bedre kjent med dem.

Maria Ledstam

Knut Tveitereid

Hvem er du?

Jag bor tillsammans med min man och två barn i Örebro – en mellanstor stad som ligger ungefär mitt emellan Oslo och Stockholm. Till vardags arbetar jag som lärare och forskare i praktisk teologi vid Enskilda Högskolan, Stockholm. Jag tycker om att springa, umgås med vänner och odla. Just nu drömmer jag om att bygga ett stort växthus av återbrukade fönster.

Hvorfor vil du komme til Korsvei?

Jag ser verkligen fram emot att få uppleva min första festival i Seljord! Trots att jag har varit en Korsvei-vän i många år har jag aldrig varit på någon festival i Norge (däremot har jag varit på den svenska Korsveifestivalen). Det var framför allt årets tema Där det är liv och bibeltexterna från Johannesevangeliet som fick mig att tacka ja till att hålla bibeltimmar. Jag och familjen ser också fram emot att träffa gamla vänner från våra sex år i Oslo, att leva festivalliv, lära känna nya människor och, inte minst, att påminnas om och utmanas kring vad det innebär att leva i Jesu efterföljd i vår tid.

Hva er dine umiddelbare tanker om festivalens tittel og bibeltekster, og hva kan vi vente oss i dine bibeltimer?

Jag tycker mycket om årets tema Där det är liv. I vår tid är det många som ställer frågan ”Vad ger dig hopp?” Ett problem med den frågan är att den kan få hopp att framstå som en sak – något vi kan plocka upp och bära med oss. Vissa har det, andra inte.

En frestelse blir då att tänka att hopp fungerar som en trygghetsfilt som skyddar oss från världens bekymmer, eller som ett vaccin som gör oss immuna mot denna världs lidande och orättvisor. Men tänk om hopp i grunden inte handlar om något vi kan ha, utan snarare om ett sätt att leva tillsammans med Jesus – en kärleksfull livshållning formad av en djup övertygelse om att detta liv är värt att skydda, uppskatta och glädjas över? Här är jag inspirerad av ekoteologen Norman Wirzba, som föreslår att vi ändrar frågan ”Vad ger dig hopp?” till ”Vad älskar du?”

I mina bibeltimmar vill jag, med utgångspunkt i Johannesevangeliet, undersöka frågorna ”Vad älskar du?” och ”Hur förändrar denna kärlek vad du hoppas på?” Jag vill utforska vad det innebär att, tillsammans med Jesus, söka efter och kämpa för livet i världen.

Hvem er du?

Til vanlig bor jeg på Lindern i Oslo med tre tenåringsbarn, kone og katt. Her prøver vi å stable på beina et liv. Siden det er korsvei vi snakker om, kan jeg jo rapportere at etter 9 år uten, har vi akkurat kjøpt bil (elektrisk). Begge deler kom med ambivalens. Jeg er utdannet prest og jobber nå som lærer og forsker på MF, med særlig ansvar for praktikum. Ungdom og ungdomsteologi ligger hjertet nær, selv om jeg ikke er en av dem lenger. Er ivrig på diskgolf, og prøver å lære meg bassgitar. 

Hvorfor vil du komme til Korsvei?

Dette blir fjerde gangen på Korsvei i Seljord, tror jeg. Tidligere har jeg både vært bibeltimeholder på TenKorsvei og ordinær deltager — men livet har skjedd, og jeg har ikke vært på festivalen siden 2011. Fra tidligere møter med Korsveibevegelsen har jeg særlig tatt med meg disippelteologi i spørsmålsform: «hva vil det si for meg, for oss, i dag, i vår tid, å følge Jesus Kristus? Å lete etter konkrete uttrykk for Jesusetterfølgelse er for meg blitt et bærende element i troen og livet.

Det var særlig årets tema som trigget meg til å svare positivt på invitasjonen.

Hva er dine umiddelbare tanker om festivalens tittel og bibeltekster, og hva kan vi vente oss i dine bibeltimer?

Det er noe i tiden som får oss til å søke etter liv. Vi er lei av visjoner som skal implementeres, og vi kjenner håpløsheten aldri er langt unna. Vi søker kilder som har liv og oppdrift, som vibrerer, som ressonerer og som våre liv kan være en respons på. Med dette som utgangspunkt er Johannesevangeliet er et fantastisk reisefølge. Her blir Jesus nettopp presentert som en som har «liv i seg selv». Gjennom bibeltimene ønsker jeg å peke på Jesus som en kilde til framtidshåp og pågangsmot.